Stockholm har den tredje dyraste kollektivtrafiken i Europa och efter årsskiftet höjs priset på SL[1]kortet till över tusenlappen. Samtidigt visar en Novus-undersökning från White Arkitekter att 41 procent av stockholmarna skulle utnyttja kollektivtrafiken mer om biljettpriserna vore lägre. Och var tredje stockholmare som idag tar bilen till jobbet kan tänka sig att byta ut den mot andra färdmedel.
Hur människor transporterar sig är starkt bidragande till flera av dagens miljö- och klimatproblem. Många städer tampas med luftföroreningar, buller och trafikstockningar. Trots det tillägnas stora delar av städerna fortfarande åt bilar, ofta på de mest attraktiva lägena. I White Arkitekters Novus-undersökning framkommer det också att det stockholmarna helst av allt vill se mer av i stadskärnan är mer grönska och planteringar (42 procent), fler uteserveringar (35 procent), fler torg med sittplatser och utemöbler för spontana möten (27 procent) och fler parker (21 procent).
– För att kunna skapa dessa gröna och levande stadsmiljöer som stockholmarna efterfrågar behöver fler människor förlika sig med tanken att välja bort bilen. Men då måste det också finnas en infrastruktur och kollektivtrafik som understödjer det valet, säger Martin Ehn Hillberg, kontorschef på Whites Stockholmskontor.
Dyrare kollektivtrafik skapar social orättvisa
En av anledningarna till att SL höjer biljettpriserna till årsskiftet sägs bero på minskat resande med kollektivtrafiken efter pandemin. Statistiken i Whites Novus-undersökning visar dock att lägre biljettpriser, mindre trängsel och fler avgångar skulle få fler stockholmare att resa kollektivt. Men trafikförvaltningen har sedan tidigare meddelat att de lägger ned 16 busslinjer i Stockholms län samt att tunnelbanetrafiken får minskad turtäthet.
– Utökad kollektivtrafik samt fler gång- och cykelbanor handlar inte bara om att minska utsläppen och förbättra luftkvaliteten. Det handlar lika mycket om social hållbarhet. Tillgänglighet är en viktig markör när det kommer till rättvisa och god livskvalitet och det skapas genom god stadsplanering och stadsbyggande och sättet olika stadsdelar är sammankopplade. När busslinjer och avgångar läggs ned samtidigt som biljettpriser höjs påverkar det så klart hur människor rör sig, möts och nyttjar staden, säger Martin Ehn Hillberg.
Vad händer om man skulle omvandla trafikerade vägar och gator till offentliga rum som knyter samman offentliga rum och privata kvarter? Vad skulle hända om dessa platser utvecklades och ändrade funktion från att vara övervägande trafikala till att bli mer ekologiska, flexibla och sociala?
– Ett praktiskt exempel på detta är Stockholms Framtidsgator, där vi i samarbete med Spacescape och Trafikkontoret på Stockholms stad temporärt omvandlade delar av Hälsingegatan, Tjärhovsgatan och Parmmätargatan till levande och multifunktionella gågator med nya möbler, växtlighet, lekbanor och aktivitetsytor. Utvärderingen visade att det är relativt enkelt att påverka gators sociala värden och trafiksäkerhet med enkla tillägg och omregleringar – ett kostnadseffektivt sätt att stötta en mer hållbar stadsmiljö, säger Martin Ehn Hillberg.
Topplista: Detta skulle få fler stockholmare att välja kollektivtrafiken
- Lägre biljettpriser, 41 procent
- Fler avgångar, 22 procent
3. Mindre trängsel, 22 procent
4. Färre förseningar, 20 procent
5. Smidigare byten, 19 procentUndersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av White Arkitekter mellan den 13–22 mars 2023. Den är
statistiskt säkerställd och har 3 390 respondenter mellan 18–79 år ur Novus Sverigepanel.
Medellande White Arkitekter, Göteborg
