Sverige skulle vinna på att ha en tydligare litteraturpolitik och det finns ett momentum för att skapa något nytt i återstarten för kulturen efter pandemin. Skolbiblioteken spelar en viktig roll i samhällsutvecklingen och bör prioriteras högt i en nationell litteraturpolitik. Det är några av slutsatserna efter det första litteraturpolitiska toppmötet, som arrangerades i Göteborg idag.
Cirka 100 personer från hela Sverige – 16 av 21 regioner var representerade – samlades idag för landets första litteraturpolitiska toppmöte på Svenska Mässan i Göteborg. Bland delegaterna fanns politiker, tjänstepersoner samt företrädare för en rad branschorganisationer.
– Vi har idag sått ett frö och tagit ett initiativ om att utifrån vår position skapa en nationell litteraturpolitik, säger Conny Brännberg, ordförande i Västra Götalandsregionens kulturnämnd, som under toppmötet även presenterade en satsning som innebär att regionen nu erbjuder residensplatser till ukrainska författare och redaktörer.
– Politik, bransch och tjänstepersoner har mötts i ett samtal där begreppet litteraturpolitik och vad det kan betyda diskuterats. Vikten av en kraftfull tydlig litteraturpolitik lyftes fram – samtidigt uttrycktes utmaningen med att försöka enas i vad litteraturpolitik faktiskt är och på vems bord ansvarsfrågan ligger, säger Frida Edman, ansvarig för Bokmässan i Göteborg.
Bland annat deltog kulturminister Jeanette Gustafsdotter i ett samtal om huruvida Sverige behöver en nationell litteraturpolitik, tillsammans med Christer Nylander (L), ordförande riksdagens kulturutskott, Benny Marcel, direktör Nordisk kulturfond, Linnéa Lindsköld, docent i biblioteks- och informationsvetenskap Högskolan i Borås och föreståndare för Centrum för kulturpolitisk forskning samt Marlen Eskander, grundare och verksamhetschef Läsfrämjarinstitutet och ledamot i Läsrådet.
Panelen var överens om att det kunde finnas ett värde i att göra litteraturpolitiken tydligare och lyfte återstarten av kulturen efter pandemin som ett ypperligt tillfälle att tänka nytt.
Samtliga delegater fick också samtala i grupp kring hur en litteraturpolitik skulle utformas, om de hade fått fria händer. Ökad fysisk närvaro för boken i samhället i form av fler skolbibliotek och bokhandlar och större långsiktighet i form av blocköverskridande satsningar istället för korta läsfrämjandeprojekt lyftes fram liksom vikten av armlängds avstånd, ofta sammanfattad som att staten ska tillhandahålla förutsättningarna för ett starkt kulturliv utan att styra dess innehåll. Begreppet litteraturpolitik ställdes även emot begreppet läspolitik som skulle kunna röra sig över flera områden som kultur och skola.
I samband med toppmötet tog Axel Josefson, kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, emot en gåva i form av en jordglob av Svenska Unescorådets generalsekreterare Anna-Karin Johansson, för att markera utnämningen av Göteborg till en Unesco City of Literature. Jordgloben kommer att kunna beskådas på Världslitteraturhuset. Ytterligare en gåva till Litteraturstaden Göteborg var att Unesco kommer att arrangera ett internationellt seminarium i Göteborg för Unescos litteraturstäder där städerna kan utbyta kunskap och erfarenheter.
Arrangörer av det litteraturpolitiska toppmötet var Bokmässan och Västra Götalandsregionen i samarbete med huvudaktörerna inom Litteraturstaden Göteborg.
Dagens litteraturpolitiska toppmöte kan ses på Bokmässan Play >>
En ny upplaga av Litteraturpolitiskt toppmöte planeras till 2023.
Läs mer om Litteraturstaden Göteborg >>
Meddelande Svenska Mässan
