Sigurd Lewerentz är en av de största arkitekterna i modern tid och en av de mest betydelsefulla konstnärerna i Sverige någonsin. Världsarvet Skogskyrkogården i Stockholm (som han ritade med Gunnar Asplund), Markuskyrkan i Björkhagen och Sankt Petri kyrka i Klippan är bara några av de platser och byggnader som han varit med att skapa. Trots sin avgörande plats i 1900-talets arkitekturhistoria, är han relativt okänd för många svenskar. ArkDes vill nu lyfta på locket till denna dolda kulturskatt genom utställningen “Sigurd Lewerentz – Dödens och livets arkitekt” som öppnar hösten 2021. I maj släppte ArkDes ett verkligt praktverk om Sigurd Lewerentz: en bok på 700 sidor formgiven av den prisbelönta designbyrån Malmsten Hellberg.
Den 1 oktober öppnar ArkDes utställningen Sigurd Lewerentz: Dödens och livets arkitekt.
”Lewerentz skapade byggnader och landskap som omfattar alla aspekter av vad det innebär att vara människa: liv, död, födelse, begravning, kultur, mode, shopping och arbete. ArkDes har hela Lewerentz samling med 13 000 föremål och det är första gången som hans liv och arbete presenteras på detta vis i en utställning”, säger Kieran Long, överintendent och curator för utställningen.
Utställningen presenterar Lewerentz som en motståndsman som gick sin egen väg. När många av hans samtid arkitektkollegor engagerade sig in tidstypiska frågor som att lösa bostadskrisen och omfamna industrialiseringen av byggandet gick Lewerentz åt motsatt håll och skapade arkitektur med högt hantverksmässighet och integritet.
”Lewerentz byggnader representerar, för alla de som beundrar dem, en glimt av vad som en gång var möjligt inom arkitekturområdet. Det finns bara ett fåtal verk i modern arkitekturhistoria som nått upp till den verkshöjd som Lewerentz mästerverk gör”, säger Kieran Long.
Cred: Johan Dehlin. 1 oktober öppnar ArkDes utställningen Sigurd Lewerentz: Dödens och livets arkitekt.
Utställningen är till stora delar baserad på ArkDes samlingar men i forskningsarbetet med utställningen, som pågått i tre år, har museets intendenter dammsugit Sverige på föremål kopplade till Lewerentz. Tack vare det kan vi presentera en utställning där 1/3 av föremålen aldrig tidigare visats.
Under våren 2022 visas en installation av den hyllade filmkonstnären Amie Siegel i utställningsrummet Boxen på ArkDes. Amie Siegel gör ett filmkonstverk med utgångspunkt från arkitekturen och orglarna i Markuskyrkan och Sankt Petri kyrka.
I maj släppte ArkDes ett verkligt praktverk om Sigurd Lewerentz: en bok på 700 sidor formgiven av den prisbelönta designbyrån Malmsten Hellberg. Boken innehåller ett omfattande bildmaterial ur ArkDes samlingar och helt nytagna fotografier av arkitektens byggda miljöer.
Praktverk om Lewerentz släpptes i maj
I maj släppte ArkDes ett verkligt praktverk om Sigurd Lewerentz: en bok på 700 sidor formgiven av den prisbelönta designbyrån Malmsten Hellberg. Boken innehåller ett omfattande bildmaterial ur ArkDes samlingar och helt nytagna fotografier av arkitektens byggda miljöer.
Sigurd Lewerentz : Dödens och livets arkitekt, visas på ArkDes 1 oktober 2021. Fri entré.
Utställningskurator: Kieran Long
Sakkunnig och redaktör för bok: Johan Örn
Utställningsproducent: Lena Landerberg
Assisterande utställningskurator: Max Ahrent
Utställningsarkitekt: Caruso St John
Grafisk design för utställning och bok: Malmsten Hellberg
Följ med tillbaka till det tidiga 1900-talets Stockholm i fotopionjären Henry B Goodwins ikoniska bilder.
12 februari–2 oktober 2022
Kafévalvet, plan 0. Fri entré
Utställningen omfattar ett 30-tal fotogravyrer i original ur det handgjorda praktverket ”Vårt vackra Stockholm” från 1920, liksom ett 40-tal bilder ur Stadsmuseets egen samling i form av storbildsprojektioner. Genom ett samarbete med Svenska Fotografers Förbund visas även fotografens kameror för första gången för allmänheten.
Förhandsvisningar
Tisdag 8 februari 14.00–16.00
Onsdag 9 februari 09.00–12.00
Visning av utställningens producent Anna Seidevall-Byström och Goodwinkännaren Bruno Ehrs. Skicka en bokningsförfrågan om en slottid till anna.seidevall-bystrom@stockholm.se
Gåtfull person med mångsidig yrkesbana
Henry B Goodwin (1878–1931) var en gåtfull person, som med outtröttlig glöd verkade inom flera till synes oförenliga yrken. Först som kunskapsrik språkforskare, därefter som orädd debattör, fotograf och författare och sist i livet som nytänkande trädgårdsexpert. Ändå är det som fotograf han imponerar mest, trots de få åren i yrket. Mellan åren 1915 och 1930 kom Stockholmsfotografen Goodwin att med sin romantiska jugendestetik dominera den fotografiska scenen i Sverige.
Pionjär inom konstfotografi
Inom den artistiska fotografin kom Goodwin att bli en djärv pionjär. 1915 genomförde han den första separatutställningen med konstfotografi i Sverige. I text och fotografi gav han senare ut bok efter bok, som kom att stärka en hel yrkeskårs självförtroende. Goodwin introducerade internationell fotografi för en oerfaren hemmapublik och presenterade sina egna och andra kollegers bilder utomlands. Sammantaget stärkte han fotografins ställning som fullvärdig konstform, som ingen tidigare gjort. Många har därefter fängslats av Goodwins vackra fotografier och förtrollats av hans egensinniga personlighet.
Handgjort praktverk om Stockholm
År 1920 gav Goodwin ut ”Vårt vackra Stockholm”, den kanske mest exklusiva fotobok som skapats i vårt land. Den blev ett unikt praktverk med en begränsad upplaga om 200 numrerade exemplar, där utgåvan var beställd i förväg. Tjugofem av samtidens betydande författare och konstnärer hade bjudits in av Goodwin för att var och en i ord och bild hylla Stockholms stad. Av bokens nära femtio illustrationer stod Goodwin själv för merparten, trettionio fotogravyrer, där var och en trycktes på konstpapper och klistrades in för hand. Bilderna togs med för den tiden liten kamera, ofta en fickkamera, och genomgick en komplicerad förädling.
Text: Bruno Ehrs
Henry B Goodwins fotografiska utrustning
Ida Goodwin, Henrys änka, skänkte hans kameror och annan fotoutrustning till Svenska Fotografers Förbund under sent 1950-tal/tidigt 1960-tal. Den fotografiska apparaturen har i ett halvt sekel förvarats i kansliets arkiv och visas nu för första gången för allmänheten.
I samarbete med Svenska Fotografers Förbund
Program
Bruno Ehrs om Henry B Goodwin
Torsdag 24 mars 18.00–19.15
Torsdag 28 april 18.00–19.15
Fotografen och samlaren Bruno Ehrs berättar om Stockholmsfotografen Henry B Goodwins liv, karriär och betydelse. Biljett 150 kronor.
Utställning invigs den 30 maj. Den är en del av den internationella stadsmässan H22 City Expo i Helsingborg. Namnet anspelar på de berömda bostadsmässorna H55 och H99. Mellan 30 maj och 3 juli bjuder Helsingborgs stad in världen till att ta del av stadens hållbara och innovativa samhällslösningar.
En nytolkning av H55:s klassiska Zebrapaviljong är nav när Parapeten blir en plats för arkitektur, form och design under stadsmässan H22 i Helsingborg. Sveriges Arkitekter och dess lokalförening i Skåne har omvandlat Zebrapaviljongen till en pergola. Den öppnar sig mot Parapetens övriga delar, som alla pekar ut en riktning där tradition möter framtid.
– Det är fint att lokalföreningen i Skåne lyfter historiska aspekter på H22, när de bygger en pergola utifrån Per Fribergs Zebrapaviljong. Genom att besökaren både kan blicka bakåt och sikta framåt höjer vi kunskapen om arkitektur, skapar nyfikenhet och stärker känslan av tillhörighet genom att skapa ett historiskt sammanhang, säger Sveriges Arkitekters ordförande Emina Kovacic.
Sveriges Arkitekter Skåne blickade länge på självaste Parapeten, vågbrytaren i centrala Helsingborg, som en plats för arkitektur och design på H22. Där står den klassiska H55-paviljongen byggdes upp under Helsingborgs förra bomässa H99. När de fick tillgång till platsen blev det ett omedelbart ja.
– Parapetens historia och särart ger ramen för vår mötesplats. Platsen relaterar till utställningarna H55 och H99 och har därmed en självklar tradition i att vara en kreativ arena för arkitektur, form och design, säger Agneta Hammer, ordförande i Sveriges Arkitekter Skåne.
På Parapeten finns förutom H55-paviljongen en restaurang och badstranden Tropical Beach. En perfekt plats för skönt häng, som under H22 kommer att förstärkas med tillfälliga byggnader, utställningar och en film. Allt för att ge inspiration till att uppmärksamma en breddad syn på arkitektur och hur den kan möta dagens och framtidens samhällsfrågor. Karin Sundberg Arkitektur ansvarar för mötesplatsens utformning.
Parapeten – arkitektur, form och design invigs måndag den 30 maj och innehåller följande delar:
Pergolan – hjärtat i mötesplatsen på Parapeten. En tolkning av Zebrapaviljongen från H55, som ritades av den berömde arkitekten Per Friberg. Medan den vände sig inåt, med en träpromenad längs innerväggarna, går promenadvägen på utsidan av pergolan för att vara ett välkomnande rum för platsens andra delar.
Där Per Fribergs paviljong stod finns numera Kvickbrons brofäste, så pergolan är placerad närmare H55-paviljongen och storleken endast en tredjedel av 1955 års modell. Men materialen är sig lika liksom skuggspelet som gav Zebrapaviljongen sitt namn. Nytolkningen är en tidlös och därmed hållbar arkitektur i gränslandet mellan modernism och humanism. När H22 är slut kommer pergolan att flyttas till SLU Alnarp, där även Per Fribergs ritningsarkiv finns. Arkitekt: Karin Sundberg. Byggherre: Sveriges Arkitekter Skåne och Svenskt Trä.
Paviljong 22 – en träpaviljong som för första gången uppfördes under Venedigs arkitekturbiennal 2018 som bas för arkitekturens roll i hållbar utveckling. Paviljongen, eller varianter av den, har sedan vandrat till Nairobi, Paris och Stockholm för att nu landa i Helsingborg. Arkitekt: In Praise of Shadows. Byggherre på H22: Svenskt Trä och Nola.
Woodlife Sweden – en utställning med 40 träprojekt inom arkitektur och design, som också visats internationellt, i ett 30-tal länder (tillsammans med föregångaren Woodland). Den visar att tekniska träinnovationer samsas utmärkt med skönheten i nordisk byggnadskonst för att driva på utvecklingen mot en cirkulär biobaserad ekonomi. Woodlife Sweden är producerad av Svenska Institutet och Sveriges Arkitekter i samarbete med Svenskt Trä, Träpriset och Skogsindustrierna. Den visas på H22 i samarbete med Designprogrammet.
Film: 20 år med Skånes arkitekturpris – ett axplock av vinnarna presenteras av sina arkitekter i en film som rullar intill H55-paviljongens entré. Filmen ger en inblick i arkitekternas visioner och skapande arbete. Region Skånes Arkitekturpris delas ut i samarbete mellan Region Skåne och Sveriges Arkitekter Skåne. Syftet är att lyfta fram bra gestaltning och hållbar arkitektur i vid bemärkelse, liksom en god process och bra samarbete. Filmproduktion: MINT.
I H55-paviljongen visas också utställningarna Ung Svensk Form och en återblick på H55. Under tiden H22 pågår sker också en rad event i form av studiebesök, seminarier och en poddinspelning om Kasper Salin-priset.
– Vårt syfte med mötesplatsen är att visa betydelsen av arkitektur i formandet av vår gemensamma livsmiljö. Principer om tidlöshet, återbruk, klimat och miljö är andra centrala frågor som vi lyfter fram, säger Agneta Hammer.