Att hålla hästar tillsammans i lösdrift med automatisk utfodring blir allt vanligare, och gynnar både hästar och skötare på flera sätt. Det är dock viktigt att hålla gruppen stabil och veta hur snabbt varje häst äter. Dessutom bör ligghallen vara så stor att den ger hästarna betydligt större utrymme än de har i boxar. Det visar Linda Kjellberg i en avhandling från SLU.
Hur fungerar det egentligen att hålla hästar i aktiv grupphästhållning? Hur interagerar hästarna med varandra, hur fungerar utfodringen och blir det fler skador än vid individuell uppstallning? Kring dessa frågor har Linda Kjellbergs doktorsarbete kretsat. Hon försvarar sin avhandling vid SLU den 8 december.
Att hålla hästar på lösdrift blir alltmer populärt inom hästnäringen. Inom så kallad aktiv grupphästhållning med datorstyrd utfodring, av bland annat grovfoder, ges hästarna möjlighet till såväl rörelse som social interaktion, samt regelbunden utfodring över dygnet och vila i ligghallar.
– Socialt beteende och fri rörlighet är behov som är mycket viktiga för hästen eftersom den är utvecklad för att leva i en flock på stäppen. Grupphästhållningen ökar därmed hästarnas välfärd, säger Linda Kjellberg.
Trots detta hålls de flesta hästar i Sverige och i övriga delen av världen fortfarande på stall med individuella boxar. Många hästägare är oroliga för att hästarna kan skadas i en grupphållning och att de får för litet vila över dygnet.
Linda Kjellbergs studier visar att hästar som får möjlighet att röra sig över hela dygnet visade lägre frekvens av hältor (18 procent), än hästar på box (26 procent). Studierna visade även att det enbart var hästar som hölls i box som drabbades av kolik.
I en aktiv grupphästhållning behövs en inlärningsperiod för varje häst, särskilt när det gäller de automatiska utfodringsstationerna. Varje häst får sin individuella mängd av grovfoder utifrån storlek och arbetsfrekvens. På varje häst finns ett chip eller halsband som ger individuell utdelning av grovfoder eller kraftfoder när de släpps in i utfodringsstationerna. För att vänja hästarna att gå in i stationerna krävdes i snitt ca en veckas inlärning.
– Det är också viktigt att ta reda på hur snabbt varje häst äter, eftersom givans storlek bestäms av hur många minuter hästen får äta, säger Linda Kjellberg.
Då även sömn är en viktig faktor för hästvälfärd och prestation filmades hästarnas beteende i ligghallar med olika storlekar. Studierna fokuserade på hur ofta hästarna besökte ligghallarna med halm som underlag och även hur länge de vilade där.
I djurskyddslagen står att varje stor häst ska ha minst 8 kvadratmeter yta i en ligghall, men Linda Kjellbergs studier visar att det utrymmet är för snålt tilltaget om alla hästar i gruppen ska få tillräcklig vila.
När hästarna i studien fick upp mot 18 kvadratmeters yta per individ i hallarna ökade den totala liggtiden från 69 till 130 minuter. En ökning till 28 kvadratmeter tycktes inte öka liggtiden.
– Rekommendationen till hästägare som vill hålla sina hästar i en aktiv grupphästhållning är att hålla gruppen så stabil som möjligt, mäta varje hästs ättid flera gånger för att anpassa utfodringen och ge hästarna utrymme i ligghallen som är betydligt större än i en enda box, säger Linda Kjellberg.
En längre populärt skriven sammanfattning på svenska finns på s 87–88 i avhandlingen.
Forskningen har genomförts vid Ridskolan Strömsholm och Flyinge. Forskningsstudierna har finansierats av Ridskolan Strömsholm, där Linda Kjellberg är huvudlärare i hästkunskap för bland andra SLU:s hippologstudenter.
Medellande: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Uppsala
