Under den årliga arkitekturmånaden Archtober i New York presenterar tre svenska arkitekter hur de innovativt arbetar med trä, en tidlös och förnybar råvara som möter den senaste tekniken i svensk träarkitektur. Genom tre unika hus i Sverige visualiseras hur arkitekterna reducerat byggets klimatpåverkan med 50 procent och minskat byggtiden med 70 procent. Men också hur den svenska skogens återväxt kan skapa material för ett åttavåningshus, på en minut.
– Genom att bygga i trä kan klimatpåverkan reduceras med minst 50 procent. Det gör att jag alltid frågar mina kunder om man inte ska välja trä i första hand, säger arkitekt SAR/MSA Gert Wingårdh. Det trämaterial som används i ett av de åtta våningar höga flerfamiljshuset Strandparken motsvarar en minuts växande i svenska skogar.
Höghus i trä är inte längre en fantasi. I Skellefteå i norra Sverige byggs just nu Kulturhuset Sara, som med sina 20 våningar kommer att bli ett av världens högsta trähus när det står klart 2021. I Sundbyberg utanför Stockholm byggdes för sju år sedan Strandparken – två flerfamiljshus om åtta våningar helt i trä – som sedan dess har besökts av delegationer från 150 länder. Trikåfabriken (Stockholm, 2019) är ett annat exempel på banbrytande träarkitektur; en hundraårig industribyggnad i två våningar har vuxit till ett nio våningar högt kontorshus genom att träkonstruktion adderats ovanpå den befintliga byggnaden. Tre svenska byggnader som i förtid möter det paradigmskifte byggindustrin står inför, där trä i egenskap av det enda förnyelsebara materialet, kommer att spela en nyckelroll.
Den 21–23 oktober 2020 arrangerade Swedish Design Movement tre seminarier med arkitekterna bakom dessa nyskapande byggnader inom ramarna för Archtober under namnet Woodlife Sweden: Meet the Architects.
Skogen har länge varit Sveriges största exportvara. De enorma tillgångarna syns också tydligt i svenska arkitekters syn på husbyggnad. Idag byggs 90 procent av alla enfamiljshus i Sverige i trä och 14 procent av lägenheterna i flerfamiljshus över två våningar har trästomme som konstruktion. Med grundmaterialet runt husknuten skapas förutsättningar att kraftigt reducera klimatpåverkan genom hela byggprocessen.
Under nästan hela 1900-talet var det förbjudet att bygga högre trähus än två våningar. Tack vare tekniska innovationer och att lagarna ändrades på 90-talet blev det möjligt att bygga högre oavsett konstruktionsmaterial. Sedan dess har utvecklingen gått fort fram och den träbaserade sektorn växt. Parallellt har limträindustrin gjort intåg på marknaden och byggprocessen kan förkortas upp till 70 procent jämfört med platsbyggd betong.
– Den största fördelen med att bygga i trä är att klimatpåverkan blir minimal. När man använder trä så kan man binda mer koldioxid i byggnaden än vad som släpps ut i atmosfären. Det är en spännande utmaning som arkitekt att göra allt högre byggnader i trä, de får en helt annan symbolverkan och upplevelsen av huset blir unik. Vi har lyckats med 20 våningar, vem vet hur många det blir nästa gång, kanske 102 våningar, säger arkitekt SAR/MSA Oskar Norelius, ansvarig arkitekt tillsammans med arkitekt MSA Robert Schmitz för Sara Kulturhus på White Arkitekter.
De höga husen blir ofta viktiga symbolbyggnader, men det är mängden trähus som gör den stora skillnaden för miljö och klimatpåverkan. Även träets hälsofrämjande effekter är en faktor som kan få fler att välja trä framöver.
– Jag tycker att det är en helt annan känsla att gå in i en träbyggnad. Man lägger direkt märke till den akustiska skillnaden mellan en trä- och en betongbyggnad. Ett annat sinne som bejakas är via den härliga trädoft som bara sprider sig i ett hus byggt i trä, säger Matthew Eastwood på Tengbom.
I seminarierna visas nyproducerade kortdokumentärer som ger en introduktion till byggnaderna och visionerna bakom dem. De digitala studiebesöken efterföljs av streamade Zoommöten, där arkitekterna och hållbarhetsansvariga kollegor fördjupar idéerna i korta presentationer och kan ta emot frågor från publiken. Seminarierna modereras av journalisten och arkitekturkritikern Mark Isitt.
Deltagare och program för Archtober 2020
Trikåfabriken, Stockholm
Möt arkitekterna från Tengbom som ligger bakom Trikåfabriken. Trikåfabriken är en hundraårig industribyggnad i två våningar som har vuxit till ett nio våningar högt kontorshus genom att en träkonstruktion adderats ovanpå den befintliga byggnaden som skapat en mer hälsosam arbetsmiljö för många.
Deltagare: arkitekt MSA Matthew Eastwood, Tengbom och Ivana Kildsgaard, hållbarhetschef, Tengbom. Moderator: Mark Isitt, journalist och arkitekturkritiker
Sara Kulturhus, Skellefteå
 |
| Sara Kulturhus, Skellefteå, Foto: White Arkitekter |
Möt arkitekterna från White Arkitekter som ligger bakom Sara Kulturhus. Sara Kulturhus är stadens nya mötesplats och kulturcentrum. Ett 20 våningar högt hus byggt i trä som binder koldioxiden i huset istället för att släppa ut den.
Deltagare har varit: arkitekt SAR/MSA Oskar Norelius och arkitekt MSA Robert Schmitz och Partners White Arkitekter och arkitekt SAR/MSA, MDA Monica von Schmalensee, senior rådgivare White Arkitekter. Moderator: Mark Isitt, journalist och arkitekturkritiker.
Strandparken, Sundbyberg, Stockholm
 |
| Strandparken, Sundbyberg, Foto: Petra Bindel |
Möt arkitekterna från Wingårdhs som ligger bakom Strandparken. Strandparken är världens första åttavåningshus som är helt byggt i trä. Sedan 2013 har Strandparken besökts av delegationer från 150 länder.
Deltagare har varit: arkitekt SAR/MSA Gert Wingårdh, Wingårdhs och Sandra Frank, medgrundare och Executive Vice President Marketing & Global Movement,Arvet. Moderator: Mark Isitt, journalist och arkitekturkritiker.
Meddelande Sveriges Arkitekter
