Antalet rödlistade fågelarter har ökat med 21 procent i den nya rödlistan. Det går dåligt för till synes vanliga arter som gråkråka, skrattmås, björktrast och rödvingetrast, vilka minskar markant i fågeltaxeringens standardrutter och rödlistas i kategorin Nära hotad (NT). Sex arter som lämnar rödlistan är ängspiplärka, skäggmes, gröngöling, sånglärka, kungsfågel och brandkronad kungsfågel.

Den 22 april publiceras Rödlistade arter i Sverige 2020 som tas fram av SLU Artdatabanken. Redan nu kan vi berätta att fåglar är en organismgrupp som utmärker sig. I Sverige häckar 245 fågelarter regelbundet. Av dessa bedöms 30 procent minska så kraftigt att de blir rödlistade. Detta innebär att antalet rödlistade fågelarter har ökat med 21 procent.

Det går till exempel dåligt för simänder. Stjärtand och årta är rödlistade sedan tidigare, och nu tillkommer även kricka och bläsand. Båda bedöms som Sårbar (VU) på grund av kraftiga populationsminskningar. Även dykänderna ejder, bergand och brunand har minskat kraftigt och flyttas från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Av tropikflyttande tättingar har 40 procent av arterna minskat med mer än 15 procent under de senaste 10 åren, vilket gör dem rödlistade. Bara 10 procent av tropikflyttarna har ökat. Störst minskning har backsvala och hussvala. För ortolansparven går det fortsatt mycket dåligt. Den har minskat med ytterligare 85 procent under de senaste 10 åren och bedöms som Akut hotad (CR).

Rödspov och fältpiplärka finns fortfarande kvar på rödlistan men de senaste årens framgångsrika åtgärder för deras häckningsmiljöer, har i stort sett hejdat minskningen av dessa båda arter. Arter som lämnar rödlistan är ängspiplärka, skäggmes, gröngöling, sånglärka, kungsfågel och brandkronad kungsfågel. För ängspiplärka, skäggmes, kungsfågel och brandkronad kungsfågel går det bättre sannolikt tack vare mildare vintrar. Lika bra går det inte för sånglärka och gröngöling, men de lämnar rödlistan tack vare att populationsminskningen planar ut.

Hur blir en art rödlistad?

Den svenska rödlistan är en lista över arter och deras hotstatus i Sverige. Den baseras på en bedömning av enskilda arters risk att dö ut från landet. Bedömningen görs utifrån internationellt vedertagna kriterier som baseras på flera olika riskfaktorer. Kriterierna avgör vilken kategori en art hamnar i. Det finns fem kriterier, från A till E, och sju kategorier:

Livskraftig (LC)
Kunskapsbrist (DD)
Nära hotad (NT)
Sårbar (VU)
Starkt hotad (EN)
Akut hotad (CR)
Nationellt utdöd (RE)

Kategorierna är ett verktyg som stöd för prioritering av naturvårdsåtgärder. Åtgärdsprogram för hotade arter tas till exempel enbart fram för de kategorier (VU, EN, CR) som utgör de hotade arterna. Ett exempel är grönfläckig padda vars status förbättrats till följd av åtgärder.

Eftersom rödlistning handlar om att bedöma arters risk att dö ut kan även vanliga arter bli rödlistade. Ett exempel är gråkråka som, trots att man ser den överallt, hamnat på rödlistan på grund av en kraftigt minskad population.

Rödlista 2020 publiceras den 22 april men går redan nu att förbeställa på SLU Artdatabankens webbplats.

2020 års rödlista kommer att finnas tryckt i fickformat eller för nedladdning direkt från vår webb. Det går även att hitta och ladda ned fakta om rödlistade arter på www.artfakta.se. Där står var de finns, hur de lever, varför de är rödlistade och hur man kan förbättra situationen för dem.
I Dagens natur kan man läsa mer om hur det går för Sveriges fåglar.
Fakta

Rödlistade arter i Sverige 2020, som tas fram av SLU Artdatabanken tillsammans med 14 expertkommittéer, är den femte samlade rödlistan för Sveriges djur, svampar och växter. Den första publicerades 2000 och Sverige har sedan dess reviderat och publicerat en rödlista vart femte år. Den allra första svenska listan över hotade arter (ryggradsdjur) publicerades dock redan 1975 och följdes av listor för även andra grupper. Sverige har således 45 års erfarenhet av att beskriva tillstånd och trender för landets arter, på basis av kontinuerlig insamling och bearbetning av uppgifter om deras populationer, livsmiljöer och påverkansfaktorer.

Meddelande: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Print Friendly, PDF & Email