SLU Grogrund satsar på resistensförädling för att bidra till friskare grödor för Sverige. En frisk gröda är bra för miljön – den behöver inte besprutas med kemiska preparat. En frisk gröda är bra för odlarens plånbok – inga kostnader behöver läggas på att bekämpa sjukdomar. En frisk gröda är bra för en säker livsmedelsproduktion – grödan producerar livsmedel av hög kvalitet eftersom att den inte är angripen av sjukdomar.

”Resistensförädling för friska grödor” är SLU Grogrunds största satsning hittills och projektet startar i juli 2019. I fokus ligger att göra några av Sveriges viktigaste livsmedels- och fodergrödor friskare och mer naturligt motståndskraftiga mot sjukdomar, för att bidra till att säkra svensk livsmedelsproduktion och konkurrenskraft. Det handlar om potatis, vete, sockerbeta, ärtor och rödklöver.

– Med lanseringen av ”Resistensförädling för friska grödor” har SLU Grogrund kommit igång med full fart framåt mot en ökad livsmedelsproduktion i Sverige och bättre konkurrenskraft för Sveriges växtodlare. Vi har hittills initierat ett femtontal växtförädlingsprojekt varav det här är det största, som beräknas omsätta åtta miljoner om året i fem år. Det är möjligt att göra denna stora satsning eftersom finansieringen till SLU Grogrund från och med 2020 ökar från uppstartsnivån till fullt utbyggt. Nu kommer dessa medel att jobba på bästa sätt så att svensk växtförädling leder till att vi når målen i livsmedelsstrategin, säger Lena Åsheim, LRF, ordförande för SLU Grogrunds styrgrupp.

– Vi kommer att arbeta för en långsiktig kunskapsuppbyggnad vad gäller patogenernas biologi och utbredning, deras interaktioner med sina värdväxter och resistensbiologin hos våra grödor. Det är allt från identifiering av nya resistenskällor till genetiska markörer. Denna kunskap kommer att omsättas i effektivare förädling av motståndskraftiga grödor för att öka avkastning och konkurrenskraft inom svensk växtodling, säger docent Magnus Karlsson, forskare vid SLU och projektkoordinator.

Långsiktiga lösningar för effektivt växtskydd

Förutom att bidra till en renare miljö, bättre odlingsekonomi och säkrare livsmedel, spelar resistensförädling en central och viktig roll för att hantera sjukdomar där det i dag saknas effektiva växtskyddsåtgärder.

Klimatförändringar kan också leda till ökade problem med sjukdomar inom svensk växtodling, vilket ställer krav på långsiktiga lösningar för ett effektivt och miljövänligt växtskydd.

– Det är viktigt att vi i branschen arbetar långsiktigt med att utveckla svensk växtodling för att säkerställa konkurrenskraft och lönsamhet hos lantbrukaren. Då behöver vi också ta hänsyn till de förändringar och utmaningar som framtiden kommer innebära. Lantmännen har över 130 års erfarenhet inom växtförädling och vårt bidrag i detta projekt skall resultera i nya klöver- och vetesorter, viktiga grödor som odlas i hela Sverige, säger Tina Henriksson, höstveteförädlare från Lantmännen.

Mer specifikt kommer arbetet med potatis att fokusera på torrfläcksjuka där minskad effektivitet och utfasning av kemiska växtskyddsmedel gör det angeläget med alternativa lösningar.

En liknande situation existerar för vete, där fokus kommer att vara på svartpricksjuka, axfusarios, gulrost och mjöldagg.

Sockerbetor drabbas frekvent av virusgulsot som sprids av bladlöss. Möjligheterna att bekämpa bladlöss har dock minskat kraftigt då neonikotinoider har förbjudits.
Baljväxterna rödklöver och ärt är båda mycket känsliga för jordburna smittor som orsakar rotröta. Rödklöver kan även drabbas av klöverröta. Det finns i nuläget inga kommersiella sorter med hög motståndskraft mot dessa sjukdomar, vilket ger en kraftig begränsning i den totala produktionskapaciteten.

Meddelande: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Print Friendly, PDF & Email